tusentankar

Jag gick runt i våra tomma rum.
När huset varit fullt med saker märkar man det inte alls men när det är tomt känns det så markant.
Köket är helt neutralt, tv rummet likaså.
Matrummet får mig att le och jag vill dansa!
Det rummet som vi haft som sovrum, där är det någon. Energi som är off. Som är nere, som man blir ledsen av. Där har vi sovit de sista åren.
Jag gick in i matrummet igen. Och jag dansar.
Jag går in i sovrummet och mina axlar tyngs ner.
Jag ber "henne" följa mig. Jag vet en plats där du kommer vara välkommen att vistas. Där du får en uppgift och ett sällskap.
Jag plockar en bukett gullvivor och tar med mig dem ut till ett hörn av vår trädgård mot skogen där många av våra små vänner djuren har fått en sista vila. Jag lägger blommorna där och ber "henne" stanna här. Ber henne ta hand om de små åt mig när jag nu inte kan mer.
Jag stannar en stund. Sedan lämnar jag dem ifred att bekanta sig med varandra och jag kommer inte gå dit någon mer gång. Jag lämnar dem ifred nu.
Såsom "hon" har lämnat rummet ifred nu.