Knyttarna
Jag har skrivit om mina knyttar. De som bor här ute i vår skog. Skickade in det till et t förlag och fick tillbaka att det antingen skulle vara en lärobok eller en sagobok....gjorde en lärobok och nu fick jag att det borde vara en kapitelbok. Men hur fasen ska jag skriva den då?? Hade ju tänkt som korta små berättelser men nu ska det alltså bli en bok på 100 sidor och 12 kapitel eller nåt sånt....ska jag skriva om ett år då?
Ett år i naturrutan. Januari händer inget februari händer inget mars kommer talgoxen fram o kvittrar....jag vet inte, just nu vet jag inte....sover på saken, och sen får jag se...Men om jag pratar med Sam så kanske han berättar vad jag ska skriva om..han kanske kan skriva som en dagbok vad de styr med så kan jag berätta om det. Eller om han ska berätta om den där gången när korpen tog han!! Fast som tur var att han tappade honom igen....det hade gått illa annars...ju, väldigt illa. Knyttar är ju inte goda, har jag hört utan väldigt sura i smaken. Som näbbmöss, katter äter inte dem.
Undrar om Isak har varit ute vid deras stubbe och kollat. Det får jag fråga Sam om också....får gå ut o prata med honom i morgon för så här dax sover alla skogsknyttar.
Ett år i naturrutan. Januari händer inget februari händer inget mars kommer talgoxen fram o kvittrar....jag vet inte, just nu vet jag inte....sover på saken, och sen får jag se...Men om jag pratar med Sam så kanske han berättar vad jag ska skriva om..han kanske kan skriva som en dagbok vad de styr med så kan jag berätta om det. Eller om han ska berätta om den där gången när korpen tog han!! Fast som tur var att han tappade honom igen....det hade gått illa annars...ju, väldigt illa. Knyttar är ju inte goda, har jag hört utan väldigt sura i smaken. Som näbbmöss, katter äter inte dem.
Undrar om Isak har varit ute vid deras stubbe och kollat. Det får jag fråga Sam om också....får gå ut o prata med honom i morgon för så här dax sover alla skogsknyttar.
sårad
Jo, jag blev sårad. Väldigt sårad. Jag trodde inte att jag skulle eller kunde bli det. Men det blev jag.
Ett förlåt. Är ju bara ett ord. Det tar ju inte bort taggen. taggen som satt sig i vänskapen och som gör ont. Taggen som sitter kvar och känner misstänksamhet. Sårar du mig igen? kan jag lita på dig? Taggen sitter kvar.
Trots förlåtet så sitter taggen där...
Jag känner mig kränkt. Sårad och lurad på någonting vi hade som inte finns längre och som aldrig mer kommer finnas. För jag släpper inte, i vanliga fall, människor mig så nära.
Ett förlåt. Är ju bara ett ord. Det tar ju inte bort taggen. taggen som satt sig i vänskapen och som gör ont. Taggen som sitter kvar och känner misstänksamhet. Sårar du mig igen? kan jag lita på dig? Taggen sitter kvar.
Trots förlåtet så sitter taggen där...
Jag känner mig kränkt. Sårad och lurad på någonting vi hade som inte finns längre och som aldrig mer kommer finnas. För jag släpper inte, i vanliga fall, människor mig så nära.