utredn. forts.

Nu har jag varit hos läkaren med och han har läst och sammanställt och kommit fram till att jag har GAD.

Ja, känns bra att det är något som det finns namn på och att jag inte är ensam om detta då...men detta är ett kroniskt tillstånd som jag befinner mig i. Och det vet jag inte om jag kan smälta riktigt - just nu. Maken är inte hemma men hade behövt han nu. Han är aningen ångestdämpande med.
Jag kan, eller borde gjort under alla år. Jag är trots allt 49 snart....och ju mer jag tänker så visst har jag haft detta länge...länge.
Man kan Googla på GAD och läsa där och visst har jag gjort det och visst känner jag igen mig. Men jag trodde detta var en del av min personlighet men just nu känns det som jag inte känner mig själv. För vilket är jag och vilket beror på GAD?? Men om jag har GAD och jag haft det sen december 1960....då är ju det jag!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback