taxi- var god dröj

Jag går här i morronrocken. Klockan är halv två, lördageftermiddag. Men...
Jag har målat badrummet! Det var chocklila, och är det nån färg jag har svårt för så är det lila. Chocklila upplevs väldigt stressande, tycker jag. Min doktor och kurator har sagt att jag inte får stressa, jag klarar det inte.
Så nu har jag målat det antikvitt, ihop med det vita kaklet och gröna mattan. Har köpt gröna duschdraperier och grön och röd randiga handdukar. På Ikea.
Men nu ska jag vila en stund för till klockan 3 ska vi på kalas. 49-årskalas.
Det är då det händer. Jag får ett litet rart sms från sonen, hej mams, vad gör du?
Målar och ska bort sen...
låter kul, kan du hämta mig på stan?
Om han har tagit sig till stan för att fika måste han väl kunna ta sig hem med?
Ska jag slita på mig kläder och åka iväg och hämta honom för att han inte orkar gå, det tar en kvart för honom hem. Ja, det blåser och är -8 grader, men det finns kläder, han ska ju ta sig till stan, vad klär han på sig då? Ska jag ringa födelsedagsbarnet och säga att vi blir lite sena, eller ska jag åka hem tidigare, eller ska jag skita i att gå på kalas? Jag säger nej, jag kan inte, och sen har jag dåligt samvete resten av dagen. Varför varför varför? Mamma, jag är mamma med ett eget liv. Förlåt min älskling men ibland bara jag inte orkar.

Kommentarer
Postat av: Blomma

Jag känner igen mig!
Ena dottern frågar om jag kan skjutsa och jag blir jättestressad och arg och tycker hon kräver mycket och vet inte hur jag ska hinna med allt annat, och stressar så jag ändå hinner skjutsa.
Då säger hon: Men du behöver väl inte bli så arg! Du kan väl bara säga nej i så fall.
Javisst. Det är det man ska göra. Bara säga: nej, tyvärr, det passar inte idag. och så är det bra med det. Inga dåliga samveten.
Tycker jag.
Du behöver inte alls ha dåligt samvete för att du sa nej! Du tog det säkert hårdare än han.


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback